För precis 1 år sedan så skrev jag ett brev. Ett brev till mig själv som jag får öppna precis ett år senare. Jag har under årets gång glömt vad jag skrev i det, men idag så fick jag öppna det och läsa vad Johanna, 16 år, tänkte och tyckte och vad hon ville uppnå, vad hon trodde att hon skulle vara ett år senare.
Mitt nuvarande jag lever tyvärr inte upp till alla de saker som 16åringen önskade, men det som gör mig glad är att jag faktiskt har uppnåt de punkter som var viktigast. Mina mål ändras under tiden, så vissa av de saker jag skrev där håller jag inte alls med om idag.
Tänk vad man kan ändras på ett år egentligen. Så lite, men ändå så mycket.
Nu ska jag tänka över mina livsmål. Skriva till den 18åriga Johanna.