Vart tog jag vägen?

Jag har en major musikkris just nu. Jag upptäckte nyss hur mycket stört bra musik som jag inte lyssnat på på SKITLÄNGE. Allt Kent har gjort har jag helt glömt bort pga att jag börjat använda Spotify och dom är inte med nånstans på min lista för att jag hade en Kentpaus när jag gjorde den, och sen har jag liksom glömt. Det är inte okej nånstans. Och Broder Daniel har jag glömt att lyssna på. Och Håkan Hellström. Ebba Grön. Imperiet. Coldplay. David Bowie. Marilyn Manson. Markus Krunegård. Allt som jag lyssnade sönder för ca 1 år sedan. Det har istället bytts ut mot annat skit som jag egentligen tröttnat på. Typ tuggummimusik. Det gör mig ledsen, faktiskt. Vart tog jag vägen? Min musiksmak nu är totalt inte okej för tillfället.

Det finns så mycket minnen i vissa låtar. Låtar som jag lyssnat på sedan länge. Alla hittar ny musik hela tiden. Jag har kvar mina gamla. Jag älskar det jag lyssnade på. Jag får sommarkänslor, lyckorus och energi. Man kan tänka att det band man är beredd att betala för för att se live är värt mer än något man laddat ner gratis, lyssnar på några gånger och sedan glömmer.
Jag ska göra en ny spellista nu. Med musik jag egentligen gillar. Inte sånt där endast beatet är bra. Jag tror det blir en jävla lång spellista. Sedan ska jag lyssna igenom allt. Det lär väll ta hela natten. Men det är så värt det. För jag saknar det.

Du hatar fantasier, du är bunden av logik
Tyst, var tyst, hör du, det är nästan som musik
Så vackert, slutar andas, glömmer var jag är
Jag bara blundar, lyssnar, njuter av min värld

Jag har försökt
Jag har försökt
och jag försöker igen
Tiden går, om hundra år
är du stjärndamm, min vän


Oj, vilket lång och jobbigt inlägg det blev. Woop.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0