Tja, Kemin går ju sådär. Jag vet liksom inte hur jag ska plugga mer, jag kan i princip all teori. Det känns iaf som det. Tur att jag har massa tid på mig imorgon också, om jag nu skulle glömma något nu. Vi ska luncha i Djäkne, woop. Jag känner att imorgon blir en jobbig dag. Bara naturämnen. Och RöoRö. Det blir så tungt liksom. Kunde dom inte ha blandat lite? -.-

Jaja. Just nu har jag iaf en känsla av att det skulle vara förjävligt skönt att resa bort ett tag och komma tillbaka när saker är okej igen. För just nu är allting allmänt weird och jag känner mig sjukt förvirrad. Tänk... om man bara kunde försvinna ut i världen utan förvarning, och skapa ett liv utifrån sig själv? Typ ta livet som det kommer, utan massa måsten och saker man måste göra pga att andra vill det. Tänk vad härligt. Ingen vet vem du är, och du kan börja om helt från början och bli vem du vill. Det vill jag.
Det är så lockande att bara göra något helt jävla crazy. För att få lite break på vardagen som man ändå redan tröttnat på. En vardag med scheman man måste följa. Samhället har blivit så strikt. Man måste leva som alla andra för att passa in. Även fast vi själva inte märker det så passar vi in i en mall, vi följer klockan och är så himla petnoga med allt (jag passar jävligt bra in där...) men egentligen... vad spelar det för roll? Spelar det någon roll i det stora hela om man inte kan vissa grejer, eller inte passar tiden lite då och då. (Eller så kanske det bara är jag som är en perfektionst på förbättringsvägen?)
Jag minns iaf att nån lärare tog upp lite om detdär med att just passa tider. I de flesta länder så är man asmåna om att passa tiden osv. Allt ska vara tidsanpassat och samhället är beroende av klockan och specifika tider. Man har ett pressat scema, helt enkelt. Men i några länder, så säger dom bara "Gud ville det" om de inte passar tiden, eller missar ett möte eller vad som hellst. Skön inställning till livet, tycker jag. Dom tar liksom dagen som den kommer. Så vill jag leva. Jag behöver frihet att göra det jag vill. Både frihet från mig själv, och från samhället. Men det är svårt, så svårt, iallafall för mig.

Hmm, onödigt långt inlägg detär. Men jag önskade att världen var med chillidill och inte så himla tidsanpassat. Vad gillar man bäst liksom, sovmorgon eller att gå upp en bestämd tid?

Peace out <3