Tur i oturen eller vad?

Imorse när jag skulle ta mig till skolan så kunde jag inte hitta min cykel. Jag letade runt i trädgården, kollade i uthuset. Ingenstans. Nån jävel har alltså stulit den. Max cykel är också borta. Båda hade såklart varit låsta, men inte hjälpte det...

Jag går runt och småsurar under dagen och efter skolan går jag igenom hela jävla grannskapet för att se om den ligger dumpad nånstanns. Hittar inget.

Någon timme efter att jag kommit hem ringer telefonen. En kille presenterar sig och frågar om jag möjligtvis saknar en cykel från Skeppshult. Han ringer från Stockholm nånting. OCH JAG BLEV SÅ SJUKT GLAD. Den var tydligen påväg till baltikum...? Men nu hade min cykel hittats tillsammans med många andra stulna grejer, förmodligen även Max cykel (tyvärr råkade jag beskriva fel cykel när dom frågade efter hur den såg ut -.-). Jag är så sjukt tacksam att min cykel var stöldskyddsmärkt och att dom ringde mig. JAG ÄR SÅ HIMLA HIMLA HIMLA GLAD just nu!

Dom ska ringa igen om någon timme. Jag är så sjukt glad. Glad glad glad för jag trodde verkligen att jag aldrig skulle få se den igen. TACK <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0